I sing this song for you, and try to say something that mattters...

" En konflikt är en kollision mellan intressen, värderingar, handlingar eller inriktningar." Bono

Redan tidigt i våras började tankarna kretsa kring ordet konflikt och dess betydelse. Jag tror min process började redan under vår VFU period. Hela mitt undervisningsarbete var inriktat på temat konflikter. Jag gjorde bla en powerpoint för att starta upp en debatt kring temat konflikter. Vi pratade om vad ordet betyder och vad de upplevde som en konflikt, om de tydligt synliga konflikterna till de som inte syns tydligt men kan påverka oss ändå. Eleverna fick till uppgift att gör en skylt som hade till syfte att träna på att ta plats, att få folk till att reagera, kanske tom skapa en konflikt. De välartade eleverna satt som ljus första lektionerna men efter ett tag började de lossna rejält och kreativiteten flödade - en process hade startat. Det hela mynnade ut i att eleverna gick ut på stadens gator och placerade sina skyltar. Effekterna blev att många av dem plockades bort av parkförvaltningen, det ansågs som skräp eller trafikfaror ,en konflikt i sig. Några fick kommentarer av det snällare slaget. Efteråt satt vi tillsammans i grupp och diskuterade hur de upplevde sättet att arbeta på. Många vågade ta "plats" och kände att de ville prova på mer och kanske våga ta större plats nästa gång.

På VFU:n fick jag också mycket inspiration från vår handledare som introducerade några för mig okända konstnärer. Bland annat Tomas Allen som arbetar med bilder alá 50 tal som fotograferas med ett olika skärpedjup http://www.mnartists.org/.
Något som fick mig att tända till var bilderna från bloggen "little people" gav mig direkt inspiration att testa på nya ideér att framställa mina tankar på.
http://little-people.blogspot.com/

"They're not pets, Susan."

Här ställer man ut små handmålade plastfigurer i stadsmiljö och skapar små mininlandskap sedan fotogrefarerar dem ur ett perspektiv som gör dem näst intill verkliga.
Med den här inspirationen i ryggsäcken gav jag mig in i vårt gestaltningsprojekt om konflikt. Nyfiken och inspirerad på hur detta skull gå till samlades vi till vår första grupphandledning. Jag kände att det jag valt inte helt byggde på mina egna ideér och kanske var allt för simpelt. Men det uppenbarade sig ganska fort att alla i gruppen var förvirrade och visste inte riktigt hur vi skulle start upp våra projekt. Men efter ett antal timmar i handledning var man helt mör men också helt fascinerad över hur just gruppprocessen hade startat massor av tankar, tvivel och ideér.

Jag bestämde att inrikta mig mot "de små konflikterna", hushållets konflikter. Här ett trevande försök med hjälp av små dockor skapa en vardagssituation. I efterhand kanske det var mer "arbetet" med att placera och fota ur olika vinklar som lärde mig något. Jag hade jättekul, vilket jag behöver för att komma igång med skapandet, när jag låg på gräset och fotade ur olika vinklar. Detta var en start som skulle leda mig fram till en något mer avancerad slutprodukt. Efter ett antal handledningar kände jag hur jag hela tiden ville ta ett steg framåt. Jag tvekade i början till den långa tid vi fått till vår process. Jag är lite mer tjof tjoff människa. - Vad skall vi göra? OK det fixar jag tills i eftermiddag. Här fick man chansen, eller snarare tvingades till att hela tiden i flera veckor gå och "mala" sitt projekt. Dag och natt funderade man. Det intressanta var att idéerna inte alltid kom när man arbetade utan när man låg och sov, klippte gräset eller lagade mat. Nu i efterhand tycker jag att det mest intressanta har varit just det här malandet dag som natt. Man är pendlar mellan hopp och förtvivlan... man stöter hela tiden på nya idéer samt får kritik från vänner och handledare som lyft mitt projekt mot höjder jag inte tidigare trodde var inom räckhåll.

Jag hade inte riktigt bestämt mig för vilket uttrycksätt jag skulle använda. Jag arbetade med fotocollage likt Allen. men jag lyckades också få tag i små plastfigurer att måla och fotografera.
Vardagskonflikterna med dammsugning, disk och tvätt blev till en del av min vardag för några veckor. Jag provade att fota ur olika vinklar och miljöer. Hur påverkar ljuset bilden? Mycket experimenterande. Jag förde in symboler i bilden för att på något sätt symbolisera konflikten. Här hade vi en mycket givande debatt om just symboler i konst och vem är det som äger rättigheten att tolka bilden, den som skapar eller betraktaren. Mina bilder präglades en hel del av min ironiska humor. Vilket jag jobbade mycket med att försöka undvika. Bilderna ansågs sakna lite spänning, vilket jag i efterhand helt håller med om. Vad var då nästa steg i min process? Total avsaknad av lust, jag skiter i det här eller jag behöver faktiskt en paus. Jag började tapetsera, jobba på min gamla skola, rota i trädgården allt för att slippa tänka på det jag egentligen borde tänka på. Så plötsligt en solig dag i maj började jag plocka med mina små gubbar igen. Det var ett perfekt ljus genom mitt takfönster. Jag började klistra upp dem på kartonger likt en filmscen. Jag spillde lim som blev till en häftig effekt i stället för att förstöra scenen. Jag använde mig av speglar för att få fram reflexer puder för att göra ytan lite ful.

- mitt arbetsbord under projektet. En konflikt i sig.

Nu började det äntligen hända något. Kunde jag gå vidare? Var jag nöjd? Nej det var 2 veckor kvar till utställning. En jobbig känsla ... när är man klar. Jag förstår att någonstans måste det finnas ett avslut iallafall inom skolan värld. Just nu känns det som något som alltid kommer finnas med mig och kanske inspirera mig i framtida projekt. Jag fick iallafall börja sikta mot en avslutning. Ta tag i mina bilder och göra dem klara för utskrift och upphängning. Här funderade jag över hur jag skall presentera mina alster. Skulle jag rama in dem i dyra snygga ramar eller hänga dem uppochner i taket, olika ytterligheter som bara verkade löjliga för mig. Jag kände dock att jag ville ge mina bilder rymd och plats till att tolkas. Hur detta skall gå till har jag i skrivandets stund inte löst.

Till sist gjorde jag ytterligare ett försök att utveckla mina bilder med hjälp av nya bakgrunder och artificiellt ljus. Jag lovade mig själv att inte jobba med bilderna i photoshop men till slut kunde jag inte hålla mig utan gjorde lite ändringar i kontraster m.m. för att hitta nya vägar. Kanske en desperat handling? kanske en utveckling eller en tilbakagång. Det vet jag nog först om några veckor när man fått distans till det här.

Ur betraktarens ögon... nu är jag här och nu är det dags att låta andra tolka sina bilder. Vägen har varit lång, jobbig, rolig, spännande och lärorik. Är det så här det är att vara konstnär? Hjälp vad fint jag kommer få det hemma isåfall. Jag har redan börjat smygprova på mina elever i skolan där jag jobbar extra. Sista veckan blev stressig, Arild var fullbokad i datasalen, men snäll som han är fick jag komma emellan och snabbt skriva ut några bilder. Kanske för snabbt för jag vet inte om jag hade bestämt mig för vilka ännu. Men så blev det iallafall och jag känner mig nöjd... hjälp hemska tanke. Tack jättesnällaannie för lånet av kameran, du får tyvärr inte tillbaka den, jag har nämligen kidnappat den:). Tack Arild "en hjälte i vardagen" Tack ALLA i gruppen ni är så givande.