" En konflikt är en kollision mellan intressen, värderingar, handlingar eller inriktningar." Bono
Redan tidigt i våras började tankarna kretsa kring ordet konflikt och dess betydelse. Jag tror min process började redan under vår VFU period. Hela mitt undervisningsarbete var inriktat på temat konflikter. Jag gjorde bla en powerpoint för att starta upp en debatt kring temat konflikter. Vi pratade om vad ordet betyder och vad de upplevde som en konflikt, om de tydligt synliga konflikterna till de som inte syns tydligt men kan påverka oss ändå.
Eleverna fick till uppgift att gör en skylt som hade till syfte att träna på att ta plats, att få folk till att reagera, kanske tom skapa en konflikt. De välartade eleverna satt som ljus första lektionerna men efter ett tag började de lossna rejält och kreativiteten flödade - en process hade startat. Det hela mynnade ut i att eleverna gick ut på stadens gator och place
rade sina skyltar.
Effekterna blev att många av dem plockades bort av parkförvaltningen, det ansågs som skräp eller trafikfaror ,en konflikt i sig. Några fick kommentarer av det snällare slaget. Efteråt satt vi tillsammans i grupp och diskuterade hur de upplevde sättet att arbeta på. Många vågade ta "plats" och kände att de ville prova på mer och kanske våga ta större plats nästa gång.




Något som fick mig att tända till var bilderna från bloggen "little people" gav mig direkt inspiration att testa på nya ideér att framställa mina tankar på.

http://little-people.blogspot.com/
"They're not pets, Susan."
Här ställer man ut små handmålade plastfigurer i stadsmiljö och skapar små mininlandskap sedan fotogrefarerar dem ur ett perspektiv som gör dem näst intill verkliga.
Med den här inspirationen i ryggsäcken gav jag mig in i vårt gestaltningsprojekt om konflikt. Nyfiken och inspirerad på hur detta skull gå till samlades vi till vår första grupphandledning. Jag kände att det jag valt inte helt byggde på mina egna ideér och kanske var allt för simpelt. Men det uppenbarade sig ganska fort att alla i gruppen var förvirrade och visste inte riktigt hur vi skulle start upp våra projekt. Men efter ett antal timmar i handledning var man helt mör men också helt fascinerad över hur just gruppprocessen hade startat massor av tankar, tvivel och ideér.
Med den här inspirationen i ryggsäcken gav jag mig in i vårt gestaltningsprojekt om konflikt. Nyfiken och inspirerad på hur detta skull gå till samlades vi till vår första grupphandledning. Jag kände att det jag valt inte helt byggde på mina egna ideér och kanske var allt för simpelt. Men det uppenbarade sig ganska fort att alla i gruppen var förvirrade och visste inte riktigt hur vi skulle start upp våra projekt. Men efter ett antal timmar i handledning var man helt mör men också helt fascinerad över hur just gruppprocessen hade startat massor av tankar, tvivel och ideér.


Jag hade inte riktigt bestämt mig för vilket uttrycksätt jag skulle använda. Jag arbetade med fotocollage likt Allen. men jag lyckades också få tag i små plastfigurer att måla och fotografera.
Vardagskonflikterna med dammsugning, disk och



- mitt arbetsbord under projektet. En konflikt i sig.

Nu började det äntligen hända något. Kunde jag gå vidare? Var jag nöjd? Nej det var 2 veckor kvar till utställning. En jobbig känsla ... när är man klar. Jag förstår att någonstans måste det finnas ett avslut iallafall inom skolan värld. Just nu känns det som något som alltid kommer finnas med mig och kanske inspirera mig i framtida projekt. Jag fick iallafall börja sikta mot en avslutning. Ta tag i mina bilder och göra dem klara för utskrift och upphängning. Här funderade jag över hur jag skall presentera mina alster. Skulle jag rama in dem i dyra snygga ramar eller hänga dem uppochner i taket, olika ytterligheter som bara verkade löjliga för mig. Jag kände dock att jag ville ge mina bilder rymd och plats till att tolkas. Hur detta skall gå till har jag i skrivandets stund inte löst.



Nu började det äntligen hända något. Kunde jag gå vidare? Var jag nöjd? Nej det var 2 veckor kvar till utställning. En jobbig känsla ... när är man klar. Jag förstår att någonstans måste det finnas ett avslut iallafall inom skolan värld. Just nu känns det som något som alltid kommer finnas med mig och kanske inspirera mig i framtida projekt. Jag fick iallafall börja sikta mot en avslutning. Ta tag i mina bilder och göra dem klara för utskrift och upphängning. Här funderade jag över hur jag skall presentera mina alster. Skulle jag rama in dem i dyra snygga ramar eller hänga dem uppochner i taket, olika ytterligheter som bara verkade löjliga för mig. Jag kände dock att jag ville ge mina bilder rymd och plats till att tolkas. Hur detta skall gå till har jag i skrivandets stund inte löst.



Ur betraktarens ögon... nu är jag här och nu är det dags att låta andra tolka sina bilder. Vägen har varit lång, jobbig, rolig, spännande och lärorik. Är det så här det är att vara konstnär? Hjälp vad fint jag kommer få det hemma isåfall. Jag har redan börjat smygprova på mina elever i skolan där jag jobbar extra. Sista veckan blev stressig, Arild var fullbokad i datasalen, men snäll som han är fick jag komma emellan och snabbt skriva ut några bilder. Kanske för snabbt för jag vet inte om jag hade bestämt mig för vilka ännu. Men så blev det iallafall och jag känner mig nöjd... hjälp hemska tanke. Tack jättesnällaannie för lånet av kameran, du får tyvärr inte tillbaka den, jag har nämligen kidnappat den:). Tack Arild "en hjälte i vardagen" Tack ALLA i gruppen ni är så givande.
5 kommentarer:
Får associationer till danska grafikern och tecknaren Palle Nielsen, med de frysta ögonblicken, människorna i massan. Stereotyperna som fångar oss människor i våra liv. Och belysningen, de öde miljöerna. Vi är tillsammans, men ensamma. Googla på honom, eller låna en bok. Men här är en länk: http://www.arbejderen.dk/index.aspx?F_ID=53996&TS_ID=3&S_ID=67
(som sagt, hittade inte några av de mest "lika" bilderna)
... Här en till bild:
http://www.information.dk/files/imagecache/460x300/files/avisbilleder/2008/08/20/20080820-191513-pic-217977365.jpg
Men som sagt, finns nog fler, mer "passande" i böcker (jag är lite nördig på honom; utgick i mitt specialarbete på gymnasiet från hans bilder)
Tack intressant koppling till Palle Nielsen. Jag känner väl till honom min far var nämligen djupt grafiskt störd så min barndom varinramad av grafik. Jag upplevde att jag började närma mig dogma filmer i slutet. Det kanske är en dansk i mig i allafall.
Så sugen att se ditt färdiga resultat. Älskar dina bilder...knasig mysfrys känsla. Så BRA att pressade dig själv till att fortsätta.//z
Bra jobbat Fredrik!!!! Snygga bilder, nu har jag sett utställningen också,skuggor och ljuset i dem är perfekta.....känner ett strå av ensamhet när jag tittar på dem.
Bonos citat säger allt.....
...vi ses på fredag.....Bibbi
Skicka en kommentar