Veckan som varit... har varit. Måndagen ägnades åt Gunilla Granath, ingen tant, men en kvinna som gjorde ett experiment med att ingå i en sjundeklass under en termin. Det måste varit pinsamt. Jag har observerat mycket i skolor runt om i Sverige och en del utomlands. Då sitter jag som en fåne i ett hörn och bara antecknar och ser var som sker. Efter ett tag glömmer eleverna av att jag är där, först då känner jag att man börja observera på riktigt. Jag tyckte det var intressant med diskussionen om loggböcker och utvecklingssamtal. Jag vet inte varför jag ibland kallar det för invecklingssamtal. För oftast sker det ingen utveckling genom att sitta i ett förhör med föräldrar och barn. Loggboken är intressant och kanske det bästa sättet att se en utveckling av elevens förmågor. I början fick jag alltid kommentarer som... Dagen har varit bra och jag har arbetat flitigt bla bla bla. Loggboken måste vara för eleven själv och inte för mamma och pappas oroliga själar. Vi pratade mycket om att lärarna är för slappa i dagens skola.
Milda makter som Gunilla själv ser på det. Jag tyckte vi pratade mycket om yttre moral, att reglerna skall komma utifrån en sträng lärare. Jag har inga problem med att säga till när det är dags men jag lever med tron att alla människor speciellt de som går i sjunde klass har lyckats bygga upp en inre moral. De är så gamla att de vet vad som är rätt och fel. Däremot är det nog en ålder där de gör allt för att sätta dessa regler på prov. Vilket säkerligen Gunilla fick erfara. Jag skall läsa hennes bok, så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar